Instängd
På hela veckan har jag bara haft en föreläsning vilket har lett till att jag helt tappat allt perspektiv på vilken dag/datum det är. Det är på grund av detta som jag frågade Emilie om hon var ledig från jobbet eftersom hon satt vid msn redan vid fyra-fem tiden. Vad ledighet kan vara farligt, det är inte det att jag varit slapp, jag har duktigt gått upp kl 6 varje morgon för att plugga och städa (jag har finare än någonsin hemma). Otroligt hur mycket som kan hinnas med innan kl 12.
Som ett resultat av den här isoleringen har jag blivit den där läskiga grannen med stirrig blick som man inte vill stöta på i trapphuset. När jag möter mina grannar ser de ut som ett råddjur mitt på motorvägen, vart fan ska jag ta vägen! Med blicken flackande från sida till sida letar de efter en flyktväg. Jag söker efter deras blickar, söker efter kontakt med en mänsklig varelse. Jag vill höra rösterna samtidigt som jag kan känna lukten, se deras ansikten grimaseras (i panik?). Men nu jäklar! Jag tar varje chans jag får men efter veckan som gått är jag allt för exalterad och mina ord stammas fram, meningarna jag trots allt får ur mig är osammanhängande. Mina grannar ursäktar sig och går hem till sig. Kvar står jag...och känner fortfarande lukten.
Dom tror nog att jag knarkar.
Dagens låt: Ane Brun - Stop
