Rutchan

Hade en oförskämt bra dag igår. Min anställningsintervju gick bra och tim.viket är mitt. Det var alldeles lagom varmt väder och jag åt pannkakor med blåbär till mat. Var ute och lekte med Stig. Hade ett sjyst flyt genom hela dagen.
Just därför borde jag ha anat var som komma skulle. Det började med att jag försov mig till kl nio, jag krälade ur sängen och började göra kaffe. Jag öppnade kylskåpet för att ta fram mjölken och hällde i min kaffekopp, sen när jag skulle ställa tillbaka mjölken i kylen hade jag för hög fart så den slår hårt i hyllplanet(av glas).

KRASCH!!

Hyllplanet ligger i små små delar utspridda i min kyl och jag hade inte ens fått kaffe. Jag gjorde klart min kopp innan jag var redo att ta mig an glasskärvorna på osten, på mina grönsaker, i min potatissallad. Det var en väldigt stor glasbit som jag tog ut först och la på min köksbänk, sedan började jag dammsuga upp skärvorna som kommit på golvet. Jag står på knä längsmed köksbänken och när jag är klar och ska ställa mig upp gör jag det mot den stora glasskärvan!

AAJJJ!

Nu har jag ett skitstort skärsår på min axel/skuldra som gör svinont. Och ett kylskåp utan hyllplan.

Idag sprang jag fem kilometer. Fem jäkla kilometer. Eller som jag hellre utrycker det. En halv mil. Det låter så mycket längre när man säger så. Vem hade trott det här om mig? Jag, en atlet? Knappast.