Rutchan

Ja vad säger man till sin lillebror som man inte sett på sex år, som senast man sågs var sju och då tiden mest spenderades med att leka, bygga kojor och springa så fort man någonsin kan. Ska man ursäkta sig för hur saker och ting ibland blir på ett sätt som man egentligen inte alls gillar. Eller så kan man göra som jag och gå dit och säga "Fan va roligt att ses" och så skiter vi i allt annat som varit.

Blev inspirerad av Annas inlägg om knäppa grannar som man tyvärr delar tvättstuga med. Jag bor ju i Malmö och i den staden finns ganska många orginal, om man ska vara snäll. Det är så att en stor del av dessa orginal har hamnat i mitt hus.

En gång skulle jag gå och tvätta, jag hade bokat tid, kom dit när den började och allt var frid och fröjd. Jag öppnar dörren till tvättstugan och känner en lukt som sticker i min näsa, cigarettrök. Jag tittar upp och ser min granne så och röka i tvättstugans fönster, jag som haft ett flertal konfrontationer med denna granne säger till honom "Varför röker du här?". Min granne svarar mig "Ja men jag vill inte röka inne i min lägenhet". Då svarar jag honom mycket irriterat "Men då får du väl gå ut och röka, inte fan står man här i ett allmänt utrymme!". Han kastade ut cigaretten genom fönstret och gick ut ur tvättstugan.

Mpnga längtar nog förskräckligt mycket till våren och sommaren nu men eftersom jag inte får någon snö i Malmö så njuter jag lite extra. Jag och Stig går på långa promenader, i vinterlandet.

Omskakande, omtumlande, konstigt, jobbigt och lite roligt ibland. Men mest ovant.

Anpassa, tänka om och nystarta.