Yes, please.

På torsdag ska jag träffa en ny kompis, som pratar engelska. Just nu är jag lite orolig för min engelska är lite ringrostig..men jag får helt enkelt be om tips! Träna uttal och sånt. Speciellt W, när den bokstaven är i ett ord uttalar jag tydligen (främst är det en person som klagar) det som ett vanligt V. Varje gång, av någon konstig anledning blir jag t o m sämre på det när jag koncentrerar mig. Förfärligt. Tills torsdag anländer så tränar jag min engelska genom att kolla på fina filmer med Little Britain.

Det lilla lilla rummet

Idag var första föreläsningen, fast det känns fel att kalla det föreläsning när vi är tolv (vi var femton på uppropet) personer som sitter i litet, lite rum. Av samma storlek som ett konferensrum. Föreläsning för mig är när man är i en hörsal med plats för ett par hundra, inte tolv personer runt ett ovalt bord.. Nåväl det är inte lika illa som när Emilie pluggade arkeologi eller etnologi, minns inte vilken, och var en av totalt fyra studenter på den kursen. Populärt, minsann. Men Emilie har alltid haft näsa för vad som är trendigt och när.

Det är en brokig skara som Lunds universitet lyckats få ihop, från killen som kommer direkt från gymnasiet och gillar att lajva på fritiden till två tanter som nyss pensionerat (inte bara en som jag trodde från början för den ene var så jobbig och högljudd att hon blev var enda jag såg) sig nyligen. Högljudda Tanten aka HT pratade hela tiden, hon pratar högt och länge, om sin katt och om sin trädgård där hon (märk väl) mediterar varje morgon på sommaren. Hon skilde sig för några år sen och har inte hittat någon ny ännu.

- Nej usch nej! Vad ska man med en karl till? Va..Nej, jag har min katt. Det duger fint det, ja ja ja. Jag klarar mig bättre själv jag, ja ja ja.

Som tur är det inte bara gamla pratkvarnar som går där. Jag har lyckats ragga en ny kompis som är uitbytesstudent, från Helsingfors. EXOTISKT! Alla andra töntar som hänger med utbytesstudenter från Tyskland, Frankrike och kanske t o m Afrika, de tror att de är så häftiga! Men min nya kompis är findlandssvenska - ha, in your face motherfuckers.

Snart så..

Snart kommer det äntligen hända NÅGOT. Slut på tristessen och dags för något nytt. Som jag väntat, som jag räknat dagarna. På måndag börjar jag mitt nya liv. Slut på det gamla tråkiga enformiga livet. ÄNTLIGEN.

Det är farligt nära att jag utbrister i ett hallelujah här..

Ratsch sa det

Glömde den tredje och minst lika traumatiska olyckan jag råkade ut för igår. Efter den jobbiga början på dagen kände jag att det var läge att skämmam bort mig med lite husmanskost, raggmunkar! Jag slet fram min matberedare för att riva potatis och lök (jag har inget rivjärn i min ägo och en liten fetisch för köksmaskiner). När jag rivit klart skulle jag peta bort den där kniven i botten men den satt fast så jag fick lova att rycka och pilla på den..

Ratsch!!

Aj, blod rinner nerför mitt finger och en hudflärp hänger och slänger. Jag önskade att jag hade en mysig karl hemma som kunde plåstrat om mig och kanske gett mig en kram, en skäggig man med myskofta för då blir kramarna så mjuka och härliga. Men nej, jag tittade runt lägenheten men ingen karl inom synhåll. Jag går för att plåstra om mig men då finns inte ens plåster hemma! Så jag fick pilla tillbaka hudflärpen och linda med toapapper. Jag var ju fortfarande hungrig  men kunde inte laga mat med papper på fingret då skulle det blivit blött och flottigt hela tiden. Så jag kom på den geniala idén att ta på en diskhandske på min skadade lem.


P.S. Min nya grej är Edith Piaf.

Edith Piaf - La Vie En Rose

Lyckodag följs utav olycksdag

Hade en oförskämt bra dag igår. Min anställningsintervju gick bra och tim.viket är mitt. Det var alldeles lagom varmt väder och jag åt pannkakor med blåbär till mat. Var ute och lekte med Stig. Hade ett sjyst flyt genom hela dagen.
Just därför borde jag ha anat var som komma skulle. Det började med att jag försov mig till kl nio, jag krälade ur sängen och började göra kaffe. Jag öppnade kylskåpet för att ta fram mjölken och hällde i min kaffekopp, sen när jag skulle ställa tillbaka mjölken i kylen hade jag för hög fart så den slår hårt i hyllplanet(av glas).

KRASCH!!

Hyllplanet ligger i små små delar utspridda i min kyl och jag hade inte ens fått kaffe. Jag gjorde klart min kopp innan jag var redo att ta mig an glasskärvorna på osten, på mina grönsaker, i min potatissallad. Det var en väldigt stor glasbit som jag tog ut först och la på min köksbänk, sedan började jag dammsuga upp skärvorna som kommit på golvet. Jag står på knä längsmed köksbänken och när jag är klar och ska ställa mig upp gör jag det mot den stora glasskärvan!

AAJJJ!

Nu har jag ett skitstort skärsår på min axel/skuldra som gör svinont. Och ett kylskåp utan hyllplan.


Jajjemen

Jag fixade det, min statistik är oförstörd!

Ljusa nätter och myggbett

Nu när sommaren är som härligast känner jag att jag borde dela med mig med lite ljuvlig sommarmusik. Här är min ultimate-sommar-chill-låtlista! Funkar för alla som har tagit ett steg in i framtiden och innehar Spotify.

Ljusa nätter och myggbett

Jag - atleten

Idag sprang jag fem kilometer. Fem jäkla kilometer. Eller som jag hellre utrycker det. En halv mil. Det låter så mycket längre när man säger så. Vem hade trott det här om mig? Jag, en atlet? Knappast.


Incidententen

Jag kan inte släppa det faktum att mitt hår är förstört. Kan inte.

Jag som just börjat våga.


Better than heaven

Enfrisörhäxa fick sina saxar i mitt hår och förstörde det. Där luggen borde vara är nu ett hack, ett hål, min panna. Nä det blir till att gömma sig under hatt  hela sommaren. Vilken tur att det finns fina saker i livet som kan muntra upp.

Bloc Party - Better than heaven


Äntligen

Den 21 juni börjar Tv3 sända en av de bästa serierna jag vet. Jag har tjatat om den för alla jag känner i över ett år. Nu kan jag sluta vara jobbig, nu kan resten också se den. Pusching Daisies! Kanske fins det hopp för Tv3 ändå?

Vicious

Regnet har fallit dygnet runt i flera dagar men nu ikväll kom solen tillbaka. Alla mina soldanser har fått verkan, Halleluja till vädergudarna.
 
Idag har jag avklarat jobbiga samtal, roliga samtal, planerat, handlat en tröja och köpt en flaska vin. Exceptionellt effektiv(kan man skriva så?). Jag har lämnat Stig hos min fina vän och sitter redan och sippar på mitt första glas vin och filosoferar till Neil Youngs bästa. Det är sol OCH lördag samtidigt och jag ska iväg ooch titta på min kompis och hennes kille när dom spelar. Och jag har köpt nya strumpbyxor med blommor på som ser ut som nittiotal och jag har köpt en tröja till som är svart så jag är så snygg som man kan bli.




Domnad

Nu får det vara nog, min högerhand har varit bortdomnad i två veckors tid. Dags att göra något åt det? Ja. Dags att sluta ignorera? Ja. Nu ringer jag till doktorn! Det kommer nog inte försvinna av sig själv.

Jag fick nog när jag brände mig på spisplattan utan att känna något. Absurd känsla att titta på brännmärket utan någon smärta... Och då tänkte jag för mig själv; vad kommer näst? Kanske klipper jag av ett finger när jag egentligen ska klippa i ett tyg, kanske fastnar det en spik i handen eller kanske jag spräcker ett glas med handen och får glaskärvor i handflatan. Som sticker ut som nitar på en jacka. Nej det bådar inte gått tänkte jag för mig själv. Dags att åtgärda. Jag tycker om min hand.

When I grow up

Studenter har åkt förbi hela dagen, Skrikandes. Sjungandes. Glada. Helt ovetande och naiva.

Jag blir mest stressad av att se dom, vad har jag åstadkommit sen min student, vad har jag gjort med mitt liv. Inte ett jota. Än så länge, men rätt var det är så finns ingen tid kvar. Rätt vad det är så tar livet slut.


En prestation utan dess like

Igår sprang jag 4,5 km, i sträck utan paus. Det ni.

Ville bara skryta lite.

RSS 2.0